Morsning korsning små vänner!

Hej kompisar!

Hur kommer det sig att jag inte bloggat på typ...en vecka? Nja, vad vet jag. Det har liksom inte blivit bara. Typ så enkelt är det. Tänka sig va?



I vilket fall, jag ska berätta något fånigt, om mig själv. Igår, när jag och Victor skulle sova började jag tänka på vampyrer. Är det något jag verkligen är rädd för så är det vampyrer ska jag säga. Tyvärr har jag ganska bra fantasi också och en liten fin rädsla för mörker vilket resulterar i att jag ser konstiga saker överallt i hus när det är mörkt, ni vet sådär som barn kan vara. Igår fick jag alltså ett normalt vampyrdamp, när jag låg och tänkte på att nån jävel skulle komma fram under sängen och käka upp mig. Virre Sprätt tyckte allt detta var väldigt lustigt så han skrämdes lite extra men slutade med det när jag slogs lite och nästan grät. Tur det, annars hade jag väl fått springa upp till mamma och pappa eller något annat modigt.

Jag har i vilket fall bestämt mig för att de här konstigheterna får hålla på så länge jag är barn ch tonåring men snart fyller jag 20 och då ska jag bli stor jag modig. Lika modig som jag är utomhus. För när jag är ute själv och det är mörkt exempelvis på en liten promenad hem från krogen på ostadiga klackar, då är jag inte ett dugg rädd. För nånting. Spelar ingen roll om jag är nykter eller full om det är tidigt eller sent. Aldrig rädd. Utan det är bara inomhus, där det är meningen att man ska vara trygg. Konstigt det där.

Börjar bli lite hungrig nu. Ska äta en avokado eller två.

herra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0